Jag råkar vara en sådan där jobbig människa som blir helt handfallen på söndagar och inte kliver upp förens 12 för att sedan spendera resten av dagen med att göra absolut ingenting. Eller jo, jag börjar alltid med att planera in saker jag "måste" göra, såsom städning och plugg som andra människor vanligtvis gör på söndagar. Men runt två-tiden inser jag alltid att mina planer bara varit en riktpunkt för att jag överhuvudtaget skulle orka ta mig upp ur sängen. Bakfull eller inte, jag är lika slutkörd ändå.
   Det finns inget värre än söndagar, Sofia på en söndag = mulet. Jag förmår mig inte ens att svara i telefonen. Konstigt nog brukar det klarna upp lite framåt eftermiddagen (dvs. runt sex-tiden enligt mig) och framåt kvällen har jag helt glömt bort hur mycket jag hatar den här dagen och blir mitt sociala, glada jag igen.

Så nu har jag skrivit av mig lite och ska fortsätta med att göra ingenting, vilket innefattar att sitta framför tv:n och få ångest över att jag har en massa saker jag borde göra istället. Det är ingen trevlig sits jag sätter mig i men såhär har mina söndagar sett ut så länge jag kan minnas. Det är sånt man får leva med.

See u later!